Före och efterbilder

Bilderna här ovan är från mitt rentorkade skrivbord. Att det antingen står en liten tub försvarets hudsalva i mitten eller ligger en stegräknare där var för att hjälpa autofokusen på traven. Moderna kameror har nämligen svårt för att fokusera på stora, enfärgade ytor. 

I fallet ovan ville jag också att bilderna skulle vara identiskt lika, bortsett ifrån att jag såg skillnaden (alltså hur mycket jag väntat för länge med att torka av skrivbordet, men men).

Man kan också medvetet manipulera bilder så att efter-bilden ser bättre ut än vad den förtjänar. Om man exempelvis tar en bild på en sur och motsträvig minst sagt storvuxen person med mobilen (som noga räknat har en så kallad vidvinkellins som överdriver djup) när personen bär ljusa, tvärrandiga kläder som är något för trånga och sedan tar efterbilden när personen är nöjd och glad med livet, iförd välsittande eller rent av något stora kläder som är mörka och längsrandiga kläder och med svag tele på kameran så kommer skillnaden att framstå som minst dubbelt så stor som den är.

Om personen som tar före- och efterbilder är i situationen en bekantskap till mig var i för några år sedan att hon gått från att vara för smal till betydligt mer välskapt så gör man istället tvärt om.

Före och efterbilder kan vara ett utmärkt sätt att dokumentera skillnaden för sig själv. I så fall ska man se till att ta bilderna under så lika förutsättningar det bara är möjligt. 

Eller så använder man det i reklamsyfte, då gäller det att veta hur man manipulerar betraktaren maximalt. 

Hur man väljer att göra är upp till var och en. 

Lagen om tillvarons jäklighet för fotografer

Det har varit lite lite aktivitet på instagram och här på bloggen ett tag.

Jag har haft mycket för mig och jag har dessutom gjort mig skyldig till den värsta försummelsen en kompaktkamerafotograf kan göra sig skyldig till - att inte ta med kameran när man är ute på saker och ting. Således kan jag inte komma med några bilder från den flytten jag håller på och hjälper några familjemedlemmar med. Även om jag fått lägga upp bilder på den flytten på bloggen (vilket inte är säkert - när jag ändå pratar om sådana saker - fråga alltid om lov innan ni fotograferar på privata tillställningar och inte minst viktigt - respektera ett nej att inte publicera bilderna på nätet) hade jag inte kunnat göra det eftersom jag nämligen helt enkelt inte haft kameran med mig.

Igår kväll hade jag kameran med mig. Hade kameran med mig och kunde dokumentera lite jobb när ängen jag har rätt nära huset som ni ser fick lite välbehövlig skötsel. Här kan också noteras att bilden inte har riktigt den svärta den skulle kunna ha, det är en av begränsningarna med en kompaktkamera. Man kommer aldrig att få samma krispighet i bilden som från en riktigt schysst systemkamera. Det är en av många anledningar till att proffs använder systemkamera så ofta de kan (och jag hävdar absolut inte att de ska sluta med det). En liten vända genom Foto-appen i Windows 10 visar hur man kan få till det om man får till korrekt exponering med en systemkamera (eller alltså går efter i datorn).

Här ska också sägas att den här typen av bilder ska gärna tas på litet håll (vilket jag gjort) eftersom "röken" består av pollen! Man behöver inte vara pollenallergiker för att börja nysa av den där mängden pollen! Som komplement till det jag sa ovan: Har ni tillgång till en systemkamera är den helt klart att föredra till sådana här bilder. Men det blir inte så tokigt med kompaktkamera heller tycker jag.

Någon dag tidigare var det lite blommor som jag blev uppmärksam på. Börjar känna mig rätt nöjd med min förmåga som blomsterfotograf. Ställde vitbalansen på skugga och det gjorde hela skillnaden. Möjligen är bilden något för ljus.

Har slutartidsskalan och bländarskalan fortfarande betydelse?

För en tid sedan diskuterade jag och en numera pensionerad fotolärare just den frågan. Vi intog olika inställning och på sätt och vis förstår jag det. Slutartid och bländare har nämligen absolut inte förlorat betydelse för landets professionella fotografer. De minst sagt ambitiösa fotografer som inte tar några som helst genvägar och fortfarande jobbar med separat ljusmätare har också stor hjälp av att kunna slutartidsskalan. Om ljusmätaren talar om att 1/125s och bländare f/11 ger korrekt exponering vid ISO 200 går det betydligt snabbare att räkna ut att om kameran har 1/2000s som kortaste exponeringstid och du vill kunna använda bländare f/2 av någon anledning (exempelvis det korta skärpedjupet) så måste du minska på ISO-talet till ISO 100.

Samma sak om den inbyggda ljusmätaren står för ursprungsvärdena. Det är också absolut en god idé att ha koll på hur långa slutartider du klarar utan att få bilden skakningsoskarp.

Har du en systemkamera (oavsett om det är en digital eller analog) tycker jag dessutom att du bör skaffa dig lite koll på de manuella inställningarna. Det är nämligen stora delar (om än inte hela) av poängen med en systemkamera.

Men inte ens då behöver du kunna att det är rätt vanligt att en systemkamera har tillgång till tiderna 30, 15, 8, 4, 2, 1, 1/2, 1/4, 1/8, 1/15, 1/30, 1/60, 1/125, 1/250, 1/500, 1/1000 och 1/2000 med ett steg mellan varje steg jag skrev nu. Eller att en rätt vanlig serie bländarvärden är 4; 5,6; 8; 11; 16; 22; 32, även där kompletterat med så kallade mellansteg. Jag känner också åtskilliga fotografer som har en framgångsrik karriär utan att veta att bländare 4 skrivs f/4 eftersom det är en matematisk formel för hur man räknar ut ljusöppningen i millimeter. Ljusöppningen i millimeter är alltså 50/4=12,5 mm med ett 50mm-objektiv och 200/4=50 mm med ett 200mm-objektiv. Eftersom bländarvärdet noga räknat är en nämnare så ger alltså högre bländarvärde mindre ljus. Den sista meningen är det enda man behöver veta. Bländarvärdet var alltså ett sätt att göra så du kunde använda samma inställning på alla objektiv när man har flera olika.

Liksom att slutartiden också brukar skrivas med bara kvoten (man skriver 125 när man menar 1/125) med samma resultat. Högre värde ger mindre ljus.

Är du en glad amatör som vill förbättra dina bilder tagna med mobilkamera eller kompaktkamera kan du enligt mitt förmenande ge blanka faderulingen i hela texten ovan. Om du å andra sidan har en digital systemkamera och tycker texten ovan är rena grekiskan så kan man fråga sig vad som är problemet med en bra digitalkompakt.

Det innebär att frågan i rubriken får ett lite mer komplicerat svar. Ja den har fortfarande betydelse. För proffsen. Men har den betydelse för en majoritet av Sveriges alla kameraanvändare. Nej, det skulle jag inte säga att den har.

Den tiden är förbi.

Sedan så där 30 år, om man ska vara petig.