Är det dags att gå vidare?

 Jag har haft den här bloggen i 6 år. Jag hade till en början tanken att verkligen skriva regelbundet i den, använda bloggen och min instagram för att utveckla mitt fotograferande och inte minst mitt fotograferande med kompaktkamera och mobilkamera. På senare år har inläggen blivit allt färre och det har allt oftare blivit så att jag inte bloggat om mina fotorundor och erfarenheterna runt dessa. Jag har ju inte heller bloggat mer om min mobils kamera. 

Jag skulle vilja ha en mindre mobil och jag är fortfarande besviken på kameran och inte minst dess oförmåga att få till autofokusen på korta avstånd. Men det kan jag leva med så länge telefonen är bra på att vara telefon. 

Det innebär dock att jag inte riktigt har ork och glädje i att driva tesen jag drev när jag startade den här bloggen - att man kan komma mycket längre inom fotografering med bara mobil och/eller kompaktkamera än vad många tror. Jag tror fortfarande att det är så, men kamerorna är så felspecade just nu att jag tappat lusten. 

Hustruns youtubekanal har inte fått fart den heller, men vill ni kolla så finns den på https://www.youtube.com/channel/UCashiCI34Ggj2UFRMiaYCGg, vi lägger ut klipp när vi har tid och möjlighet, även om det var ett tag sedan nu. Vi har videoredigeringsprogram numera, Corel VideoStudio. 

När jag skriver de här raderna känner jag absolut för att gå en runda med kameran. Den glädjen finns fortfarande där. Men stora systemkameran då alltså. 

Jag har också precis döpt om min instagram för jag har en idé till en egen Youtubekanal, vid sidan om hustruns, som skulle kunna vara någonting. Minst en. Kanske två. 

Men om jag ska starta dessa nya projekt, jobba heltid som lärare och ha tid med livet i övrigt, då måste någonting få stryka på foten. 

Jag tror det kommer att få bli den här bloggen. 

Tack för mig!

Jag måste erkänna ett par saker

 Först och främst: Visst kan man vara kreativ med filtren på Instagram eller Tiktok. Så länge man gör aktiva val av filtren och inte alltid kör med samma. 

Så jag måste nog pudla lite där. 

En annan sak som måste sägas på en gång: En uppfattning jag har, som faktiskt var en stor del av min tanke med den här bloggen, är att man absolut kan vara kreativ med en mobilkamera eller en kompakt digitalkamera. Jag hävdar fortfarande det. Och jag hävdar också att man bör hålla dessa kameror enkla eftersom mer avancerade funktioner mera gör kameran dyr och även gör kameran onödigt krånglig att hantera. Jag tror helt enkelt intresset för att ställa in saker är begränsat bland användarna av dessa kameror och det är helt i sin ordning.

När det gäller att fotografera vilda djur har dock en kompaktkamera klara nackdelar. 

En sådan punkt är att kompaktkamerans zoomomfång. Men det kan man vad jag förstår lösa numera. Problemet är att den vägen kan man bara fotografera stillastående motiv. 

Det är också det enklaste, ska sägas rakt av. Men med en systemkamera har man möjlighet till tidsförval och den större bildsensorn innebär att man kan fotografera med högre ISO och ändå få till en shysst bild. 

Här var det en fiskgjuse som kom på besök och hamnade framför kameran. 

Det är mycket skator utanför mitt fönster, men till slut tröttnade jag på att fotografera dem. Däremot kom det ekorrar utanför för några dagar sedan var på jag raskt sprang efter kameran. 

Den här bilden är beskuren också ska jag säga. Men den hade helt enkelt inte varit möjlig att ta med en kompaktkamera. Den här är tagen med min EOS200D. 

Jo, en sak till: Jag har tagit 147 bilder hittills i april. Om vi tänker oss att jag köpt 3 filmer för 99 kronor, vilket man kunde på den tiden jag fotograferat analogt, och att jag skulle ha betalat 79 kronor per framkallning och kopiering hade det kostat mig 672 kronor. Det har get mig drygt 10 bra bilder. Säg 15 bilder. Det ger en kostnad på 44,80 per bra bild. Nästan 50 kronor. Dessutom hade jag inte kunnat se resultatet direkt. 

Jag anser helt klart att digitaltekniken gynnat fotokonsten för nybörjare och amatörer. För den siffran hade ju helt klart avskräckt mig! Det är därför bilder som den ovan var så svår att ta på den tiden. Eller bilder som den jag tänker avsluta med: 

En länk till en MC-blogg och lite funderingar kring moderna funktioner

 Jag har kommit att bli bekant med mannen bakom bloggen mcturer.com och mannen har även den goda smaken att ha kameran med sig när han är ut. På motorcykeln, promenerande eller ibland med cykel. 

Bland annat är han en mycket duktig fågelfotograf som lärt mig en del de senaste veckorna. 

Till att börja med finns det mycket skator runt där jag bor, så jag tror jag tagit hundratals bilder på dem, med varierande resultat. 

Här missade jag att ställa om kameran så slutartiden är alldeles för lång. 

Men lyssnade jag på Runar så kunde det också bli riktigt bra. 

Jag fotograferar andra fåglar än Skator också. 

Den här bilden är jag särskilt nöjd med. En duva som jag fotograferat precis när den lyfter.

När vi pratar inspirationskällor ska också livsnjutarduon Rövardöttrar nämnas. 

Sedan har jag börjat anstränga mig för att ta med min fru i fotointresset också, som fotograf och inte bara som modell för mig. Men det är klart jag använt henne som modell också. Det här för mig in på en sak om moderna kameror och moderna fotoappar. Inte minst när fotoappar samtidigt är del i detta samhällsfenomen sociala medier, vilket i allra högsta grad är fallet med appar som Instagram, TikTok och Snappchat. Där jag bara har den första, kan jag passa på att nämna. 

Min nyare kamera har betydligt bättre förmåga att klara höga ISO än den gamla. Det är bra. Den är mindre och smidigare än den gamla. Det är också bra. Den är batterisnålare, vilket gör att man kan ha ett mindre och smidigare batteri och ändå få ett snabbladdat batteri. Det är bra. 

Men den har också en mängd "filter" som jag inte gillar. En av dem prövade jag i veckan: 

Bilden ovan på min fru är alltså tagen med ett läge som heter HDR Oljemålning där datorn i kameran ändrar bilden så den ska se ut som en oljemålning. Så kan man absolut göra på kul med sin profilbild på Facebook eller något enstaka Instagraminlägg men detta har absolut inget att göra på en Enögd Spegelreflexkamera som riktar sig mot mer ambitiösa amatörer eller proffs utan större krav på utrustningen. På en kompaktkamera hade det varit mer okej också. 

Om jag vill ha en bild på min fru som är en oljemålning skickar jag bilden till en person som kan måla i olja. Eller rent av, om jag kände en sådan konstnär, låter konstnären måla av henne. Det här "filtret" lurar nämligen inte en femåring. Det är en dålig efterapning. Som fotograf är man bildkonstnär. Det finns ett behov av anständighet här, att kunna uppskatta andra bildkonstnärer och ta deras verk på allvar. Ett filter som detta känns för mig oerhört respektlöst mot de som kan måla i olja. Om man inte ska se det som en kul grej, en ploj, för att locka amatörer att leka mer med bilderna. Då kan det funka. Typ. Men en ploj har ingen plats i ett semiprofessionellt verktyg. Lika lite som en plastsåg hög hemma i en verktygslåda. 

Dessa filter har ju även otyget med sig att man numera kan få modellen att få större ögon, färre rynkor e.tc. Här har man helt övergivit fotografins dokumenterande funktion och gett tesen "en bild ljuger aldrig" fingret. I stället har man givit efter fullständigt för de kommersiella krafter som vill göra åtminstone kvinnor (men gärna män också om de kan) till viljelösa robotar som strävar efter ett skönhetsideal som inte har något att göra med hur människor faktiskt ser ut. Dessutom krafter som absolut inte vill erkänna att ibland är faktiskt inte utseendet allt. 

Det här är funktioner som vill förkväva vår individualitet och vår kreativitet, förkväva själva grunden till bildkonst, som t.ex. fotografering. 

Jag vill inte att du som använder dessa filter ska skämmas för att du gör det. Men jag vill faktiskt att utvecklarna av filtren ska göra det. 

Med detta sagt: Det här är en blogg för alla i Sverige som fotograferar. Men genomkommersiella modefotografer är inte min främsta målgrupp. 

Detta är dock inte en diss mot de fotografer som medvetet gör sina bilder suddiga eller gryniga, eller de photoshopkonstnärer som skapar sina verk mer i datorn än med kameran. Ty deras skapande är en kreativ process. 

Att välja ett filter på systemkameran är faktiskt inte särskilt kreativt. Eller på Instagram. Eller på TikTok. I synnerhet om du alltid använder samma filter. 

Jag får mer och mer en känsla av att någon inte har tänkt klart

 Jag har köpt ny mobil. Efter att ha prövat andra mobilmärken ett tag blev det en Samsung igen och jag måste få lov att säga att Samsung är bra på att få till mobiler i de lägre prisklasserna där jag känner att de överlag har prioriterat rätt säker. En budgetmobil har ju naturligtvis inte samma prestanda som en dyrare mobil så man måste göra vissa uppoffringar. Här känns det som att Samsung gjort ett ganska bra val på vad de ska välja bort och vad de ska ha kvar. 

Med ett undantag. 

Som tyvärr är vad jag bryr mig om i den här bloggen. Nämligen kameran. 

Min nya mobil är en Samsung Galaxy A22 i 4G-version. Den har 4 objektiv och därmed också fyra bildchip. Ett på 48 (?!?) Megapixels, ett med 8 Megapixels och två med 2 Megapixels. Huvudlinsen gör ett bra jobb och klarar även av dåligt ljus helt okej. De tidigare problemen med felaktiga färger i hårda kontraster som tidigare A-modeller hade verkar också i stort sett ha försvunnit. Men jag får en gnagande känsla att även i normalläget hade bilderna kunnat bli ännu bättre om man likt S-modellerna nöjt sig med ett bildchip som faktiskt bara är på 12 Megapixels. Det räcker på en mobil. Men som sagt, på det stora hela gör den ett bra jobb. 

Det är med de andra linserna som det börjar bli problem. 

Ultrawide-linsen gör ett helt okej jobb, men man märker skillnaden mellan 8 Megapixels och 12 Megapixels. Så den här linsen fungerar för släktporträtten som ingen går riktigt nära. Men man ska veta om dess begränsningar. Och då kommer jag omedelbart till frågan: Hur ofta tar normalanvändaren typ släktbilder där man vill få med hela gänget utan att ta ett panorama? Jag är medveten om att det kan vara jag som svensk som är konstig här, men i alla fall. Jag är också medveten om att de flesta inte kommer att använda pro-läget. Kan inte det här vara en lins man tar bort på enklare modeller och som exempelvis är anledning att köpa någon av de dyrare A-modellerna eller en Galaxy S?

När det sedan kommer till närbildslinsen tänker jag inte vara nådig. Den är skräp. Rent och skärt skräp. Om jag råkar tappa mobilen så olyckligt att det blir en skada på kameran så hoppas jag det är över den linsen för den är absolut värdelös. Jag kommer inte att sörja i så fall. För det första eftersom den är på bara 2 Megapixel. Till exempel Galaxy S och iPhone 12-13 kan idag filma med 4 Megapixels (det som märkligt nog heter 4K-upplösning). Dessutom är det en fixfocuslins. Den har alltså ingen autofokus. Alla något så när fotokunniga vet att är det någonstans man behöver ställa in skärpan ordentligt är det vid närbildsfoto. Dessutom har den ingen fantastisk närgräns (motivet ska vara 3-5 cm bort)

Sedan finns det en lins som ska användas för att skapa oskarpa bakgrunder. Den fungerar, men inte perfekt. 

Så, här är mina önskemål till Samsung. 

• Det räcker med 12-13 Megapixels på huvudkameran. Satsa på brusnivå och färgåtergivning istället. 
• Samma upplösning på Ultrawide-linsen, om ni ska ha någon. 
• Satsa på bättre optik till den vanliga kameran istället för makrolinsen. Ska det finnas en makrolins ska den ha Autofokus. Annars - ta bort den och spar lite pengar. 
• Uppdatera mjukvaran till bokélinsen så att den faktiskt fungerar, speciellt om ni tagit bort Ultrawide och makrolinsen. 

Nu anmärker kanske någon att de tycker jag är en tråkmåns. Okej, det kanske jag är. Jag är nämligen Tekniklärare. Inte säljare eller någon som håller på med reklam. Jag är inte intresserad av vad som är häftigt, coolt eller senaste trenden om det också är irriterande, störande och helt värdelöst på sikt. 

Jo en sak om de sista sakerna: De kanske rent av gör en lågprismobil sämre, eftersom man förstås har en begränsad budget på en lågprismobil. 

Jo en sak avslutningsvis: Om jag måste välja mellan en lite sämre kamera (exempelvis ingen makrolins eller ingen Ultrawide-lins) eller sämre samtalskvalité, då väljer jag sämre kamera. Jag är nämligen först och främst intresserad av att mobilen ska fungera som telefon. 

Sen uppdatering: Samsung har gjort samma prioritering, och det uppskattar jag. 

Är det bara jag som får en känsla av att någon eller några inte riktigt tänkt klart?

Jag har ju bloggat en del på sistone om det faktum att mobilkameran har ändrat marknaden för kameror, framförallt kompaktkameror. 

Det slog mig dock en sak i natt. 

Den minsta touchmobilen som Samsung har till försäljning just nu är 15,2 centimeter lång, 6,9 centimeter bred och väger 163 gram. Men den kostar långt över 6 000 kronor. 

Den billigaste touchmobilen från Samsung är 16,4 centimeter lång och 7,6 centimeter bred och väger 205 gram. Den kostar 1700 kronor. 

Apples minsta är 13,8 centimeter lång, 6,8 centimeter bred och väger 148 gram. Den kostar från 4500 kronor. 

Min Canon Ixus 185 är 9,5 centimeter lång och 5,4 centimeter bred. Sedan är den klart tjockare än mobilerna, 2,2 centimeter, men också klart lättare, 126 gram. Den kostar 1100 kronor. 

Notera då också att kameran har möjlighet att synka bilderna med mobilen med en app. Om du till exempel vill lägga upp dem på Instagram eller Facebook.

Det här innebär att om jag ska rekommendera någon av er en smidig kamera att ta vardagsbilder med och ni frågar om ni ska köpa en dyrare mobil eller köpa en enkel mobil och en separat kamera så måste svaret bli en separat kamera. Kameran är mindre, lättare och du får minst 1800 kronor över. 

Och nej, separat ultravidvinkel, separat makrolins, möjlighet till Bokéefunktion eller en STOR skärm förändrar inte de här sakerna. Notera dock också att jag skriver STOR skärm. Inte bra skärm. Exempelvis att den syns bra i solljus, har bra färger eller liknande. Notera också att den separata kameran har optisk zoom och en hel del spännande inställningsmöjligheter om du vill börja experimentera med sådant i ditt fotograferande. 

Om jag får gå utanför fotografins område en liten stund, ett liknande problem kan man få på cykeln. En av anledningarna till att ha en separat cykeldator istället för att använda mobilen är att den separata datorn är mindre, vilket stör mindre. Den är dessutom stöt-tåligare, har bättre batteritid, bättre läsbarhet i solljus, vilket för många av oss är viktigt på cykeln. Om bilden nedan ska också sägas att just min cykeldator är ganska liten. 

MEN VISST ÄR DET COOOLT MED STOR SKÄRM!! Kommer nu mobiltillverkarna att skrika på mig. Och det är det kanske. Men också över en viss gräns totalt värdelöst till vardags på en mobiltelefon. Så koolhetsfaktorn lär minska väldigt snabbt när första prylglädjen går över. Jo men det är bra med en stor skärm för då ser man allt så tydligt svarar de då. Nej, inte om skärmen inte går att använda i solljus. Eller har så låg upplösning så man inte ser ordentligt lik förbannat. Då ser man inte bra på en stor skärm. Man ser bra på en bra skärm. Och den ska inte vara pytteliten. Men storleken är inte allt. 

Så, nej, stor skärm är inte alltid lika med bättre mobil. Stor skärm är inte lika med bättre kameramobil. Däremot tror jag faktiskt mobiltillverkarna inte har tänkt på de här sakerna. Inte mobilrecensenterna heller. Faktum är att ordet mobil betyder bärbar. Notera också att mobilen ovan har en skärm som är 6,2 tum. Standard idag är 6,5 tum, alltså ännu större. 

Samma sak med zoomomfång för övrigt. Mer är inte automatiskt bättre. 

Jag fortsätter att fundera om kompaktkameror

Sedan jag skrev förra inlägget har jag fortsatt att fundera på detta med kompaktkameror och hur en kompaktkamera 2021 bör vara konstruerad. En fråga har hela tiden funnits i huvudet. 

Är det helt enkelt så att kompaktkamerornas tid är förbi. 

Jag tror att det finns två olika svar på den frågan. 

Har kompaktkameran än idag samma funktion som när Kodak introducerade kompaktkameran med sin Instamatic på 1960-talet? 
Nej. Den rollen har övertagits av mobilkameran. Alltså en enkel och lättbegriplig kamera som gör det möjligt för vem som helst att börja fotografera, inte minst för enklare semesterbilder och liknande. 

Så, vad är poängen med en kompaktkamera?

Jag tror namnet är en ledtråd. Men också någonting som ger upphov till ett problem. 

Det handlar om en kompakt kamera. Men om man vill ha en liten, smidig, kamera att ha i handväskan eller jackfickan, vad är då problemet med att använda mobilen?

För att kunna sälja en kompaktkamera idag anser jag att kameratillverkaren måste kunna svara på den frågan och svara bra. 

Där kommer min tanke att kameran måste vara kompakt och ha någonting som mobilkameran saknar. Därav min idé från förra inlägget om att kameran inte ska ha touchgränssnitt, för att exempelvis kunna manövreras med handskar och klara regn bättre. 

Kompaktkameran ska vara ett seriösare kameraalternativ till mobilen, en brygga mellan mobilkameran och systemkameran. 

Men då måste den vara det prismässigt också. Här blir det problem. Jag tror kameratillverkarna desperat försöker tjäna lika mycket pengar på kompaktkamerorna som innan mobilkameran. Och det går inte. 

Så kommersiellt är kompaktkameran inte alls lika gångbar som tidigare. 

Kanske är det så att kompaktkamerornas tid är förbi. 

Vloggande som blir knepigt och en fundering om digitala kompaktkameror

 Min sambo tänkte börja vlogga. Då behövs ett bra videoredigeringsprogram. Jag har letat ett tag nu och alla gratisprogram jag prövat hittills har haft klara nackdelar, inte minst videoredigeraren i Windows. Vi får se vart det tar vägen. Förslag mottages tacksamt. 

Sedan en fundering om digitala kompaktkameror. För en tid sedan skrev jag ett inlägg om vad jag vill se i en bra mobilkamera. För några dagar sedan började jag fundera på vad jag vill se i en digital kompaktkamera. Det gav mig en viss förståelse för kameratillverkarnas problem. Jag insåg nämligen plötsligt hur svårt det faktiskt är. 

1. Den måste ha någonting som får stora mängder personer förstå poängen med en digital kompaktkamera istället för att använda mobilkameran. Jag har två förslag. Knappar som gör att den kan manövreras med handskar och egenskaper i dåligt ljus mobilkameran inte ens kan föreställa sig. 
2. Den får inte kosta för mycket, om man har råd med en systemkamera blir det väldigt svårt att motivera folk att köpa kompaktkameran. När du kan köpa en helt okej systemkamera för 4500 kronor, varför då köpa en kompaktkamera för 9000-10 000 kronor. Någonstans 2000-3000 tror jag är vettigt. 
3. Den behöver vara lättbegriplig. 
4. Det bör vara lätt att få tag på extra elektricitet till den. Laddning via USB vore t.ex. trevligt, då kan du ladda upp den på merparten av alla flygplatser världen över. 

Så, vi pratar om en kamera med fotosensor runt APS-C-storlek, zoomomfång på så där 5x-8x där man kan ställa in vitbalans, ISO, exponeringskompensation och har fotolägen typ porträtt, landskap, sport och några till. Vitbalansen kan sakna eget-läge och ISO kan vara några olika auto-lägen. Den bör ha fysiska knappar istället för touchgränssnitt så den kan manövreras med handskar. 

Sedan återstår att kunna marknadsföra dem. Tiden då kompaktkameror inte behövde marknadsföras är nog förbi.