Att bara vara.

Bilden ovan är från busstationen som ligger 500 meter från mig. Det är från ett asfalteringsarbete och visar på en klar fördel med mobil- och kompakt-kamera. Man kan ha den fickan när man går ut och går. Man blir lite av en pressfotograf mitt i alltihopa.

Promenaden gick sedan ut från samhället och blev en mycket vacker sådan. Det har blivit mycket vattendrag nu ett tag.

Sedan blev det en bild med väldigt stark symbolik i. En kyrkomur där växtligheten börjat frodas gav mig idé till en bild med både livskraft och död i samma bild. 

Men mitt tydligaste minne från dagen var på ett ställe längs promenaden där blotta vyn, hur det såg ut där jag gick var så Gudomligt vackert att jag bara var tvungen att stanna. Först tittade jag efter möjliga bildvinklar men insåg till slut att jag inte kunde fotografera vyn. Jag kunde inte göra den rättvisa med kameran. Så jag plockade ned kameran, satte mig på en bänk som stod där och bara koncentrerade mig på att vara. Att leva.

Man måste få göra det ibland också. Även om man är amatörfotograf som precis dragit igång en blogg.